Allt fler banker i kris i USA Ekonomi. Antalet krisbanker i USA som riskerar att gå omkull, trots federalt krisstöd, har ökat från 86 till 98 på ett halvår, rapporterar The Wall Street Journal. Publicerad 27 december 2010 10.41 · Uppdaterad 27 december 2010 10.41 TEXT: TT STOCKHOLM. Antalet krisbanker i USA som riskerar att gå omkull, trots federalt krisstöd, har ökat från 86 till 98 på ett halvår, rapporterar The Wall Street Journal. De 98 krisbankerna har av den federala krisfonden Tarp fått stöd på 4,8 miljarder dollar (33 miljarder kronor). Trots det präglas de av försämrad kapitaltäckning, växande kreditförluster och varningar från myndigheter. Avveckla banker i kris: förnyat stöd till förhandlingar med finansministrar PLENARSAMMANTRÄDE Pressmeddelande - Ekonomiska och monetära frågor − 06-02-2014 - 13:13 Parlamentet gav på torsdagen sitt stöd till de ledamöter som förhandlar om en gemensam rekonstruktionsmekanism för banker i kris. Genom att formellt anta ekonomiutskottets förhandlingsmandat hoppas parlamentet på genombrott i förhandlingarna med EU-ländernas finansministrar om den sista delen av bankunionen. Mandatet antogs med 441 ja-röster mot 141 nej-röster och 17 nedlagda röster. I debatten före omröstningen anklagade de politiska gruppledarna ministerrådet för att slösa bort dyrbar tid. Hittills har parlamentets förhandlingsgrupp, ledd av den portugisiska socialdemokraten Elisa Ferreira, sagt att finansministrarnas linje har allvarliga brister som kan hota systemets grundidé, det vill säga att se till att skattebetalarna inte blir de som alltid får ta notan när banker hamnar i knipa. Främst kritiserar ledamöterna att ministerrådet föreslår en väldigt invecklad beslutsprocess, som är alltför påverkad av politiska hänsyn, för att avveckla banker och en bankfinansierad fond som enligt parlamentet skulle ha svårt att vara trovärdig under sina första år. Parlamentets förhandlare är också oroade över ministrarnas försök att bygga in ett mellanstatligt kapitel i systemet, särskilt om det saknas ordentlig rättslig grund för det. I slutet av debatten sa parlamentets talman Martin Schulz att han ska begära att finansministrarna anordnar ett extra ministerrådsmöte innan det som är planerat den 17 februari för att undvika en fördröjning med två veckor i förhandlingarna. Förhandlingsmandatet i korthet Det parlamentet antog på torsdagen bekräftar det mandat som utskottet för ekonomi och valutafrågor gav förhandlarna i december. Ledamöterna vill ha ett enkelt beslutssystem som i princip kan avveckla en bank över en helg. De vill att tillsyns- och rekonstruktionsmyndigheterna får en nyckelroll så att man faktiskt klarar av att besluta att en bank ska stängas i stället för att bli handlingsförlamad av politiska hänsyn. Samtidigt vill parlamentet ge extra befogenheter till den gemensamma rekonstruktionsnämnden, där alla nationella myndigheter är representerade, så att den kan se till att det finns en balans mellan vilka beslut som fattas nationellt och vilka som fattas på EU-nivå. Parlamentet vill att bankrekonstruktionsfonden visserligen ska vara bankfinansierad men att den ska kunna låna pengar under de första åren, så att den blir trovärdig redan från början och inte först när den når maxfart efter tio år. Bankerna ska senare få täcka kostnaderna för de lån som tas ur banken, utöver sina årliga bidrag till fonden. Ledamöterna vill också att fonden utformas så att alla banker behandlas på samma sätt och har samma rättigheter till den. Vad händer nu? Förhandlingarna mellan parlamentet och EU-ländernas ministerråd fortsätter.
Posted on: Fri, 04 Jul 2014 22:11:45 +0000
Trending Topics
Recently Viewed Topics
© 2015