Guds DOXA: guldsalens bröllop. Tre salar, de tre gåvornas salar, vilka öppnar sig under de tre åren av det kringvandrande livet. Om dessa salar behöver dels det sägas att de som redan nämnts inte kan beträdas av människan utan blott glimtvis kan hon ges av den strålglans som kommer därur emedan de tre salarnas inre förbindelse hör till det människan inte kan eller skall förstå men lära sig ta emot dess gåvor, de tre gåvorna av guld från guldsalen, rökelse från bönesalen och myrra från gravsalen. Om detta skall också sägas att för människan finns två givna attribut att erfara dels utsträckning dvs rum, dels tanke därom, det mentala rummet och dessa två attribut utgör ingalunda alla eller samtliga existerande men de hon har tillgång till, varför det hon erfar av Gud utgör både rörelse och vila eller förändring och stillhet. Detta har betonats som mariagåvan, den födande gåvan sedan skyddsgåvan fråntagits människan under vandringen i de tysta åren vilka hon klivit ut ur sedan hon klev in i dem efter krubblivet. Denna födande gåva föder kunskapen eller insikten om det dynamiskas förhållande till det substantiella genom att hon ges. Inblick i de tre salarna genom vad gåvorna därifrån meddelar sig som. Därför måste dessa beskrivas för att kunna omtalas, varför de tre salarna ges bildlig framställan men inte utgör platser som besöks utan dessa besöker genom gåvorna människan, och som sådana utgör de rumsligheter och rörelser men i stillhet, varför det senare måste uppstå i människans eget rum, det vilket de tysts åren ställt i ordning sedan krubblivet upprättat det. Nu till guldsalen.
Posted on: Fri, 04 Oct 2013 19:47:05 +0000
Trending Topics
Recently Viewed Topics
© 2015