Idag regnar det, surt väder och en aning om den kyla som komma skall ger sig till känna. I Norge förhandlar idag det nationalarroganta Fremskrittspartiet om regeringstaburetterna. Och många undrar hur det är möjligt. Jag tror att det beror på det sätt som det partiet beskrivits på. I vanlig slarvpolitisk argumentation har det kallats rasistiskt, men de hatar ju inte utlänningar, nej de älskar norrmän och det norska. FrP har aldrig förespråkat utrotningsläger och massdeportationer. Nej de vill bevara det norska, den norska särarten det som skiljer dem inte bara från sudaneserna utan även från andra etniska kusiner. De är nationalarroganta. Den andra etiketten som man klistrar på dem är populism, att de driver populära krav och åsikter. Och blir det inte ett slag i luften när alla partier gör det samma. I Sverige behandlar vi SD på samma sätt. Vi målar upp ett monster med hitlermustasch och lyft högerarm och så slåss vi mot det som "de goda svenskarna". De riktiga svenskarna, svensken som sinnebilden av det goda. Och vi känner oss nöjda och äkta svenska som tar avstånd från dem. Men vi missar att vi sitter i samma båt, de dåliga svenskarna och de goda svenskarna. Nationalarrogansens barn och barnbarn.
Posted on: Tue, 10 Sep 2013 07:05:58 +0000
Trending Topics
Recently Viewed Topics
© 2015