Jag är inte densamme i dag * Solblänket och skuggbilderna är - TopicsExpress



          

Jag är inte densamme i dag * Solblänket och skuggbilderna är tillbaka på Albysjön i dag. Vi har en strålande höstmorgon. En kråka sätter sig på en vissen talltopp. Hon ser långt där hon sitter. Jag ser också långt från mitt fönster. Jag ser över Albysjön, förbi Alby och bort över skogarna till Tumba. Viken utsikt vi har från Myrstuguberget. Vilken vacker natur vi har. Den vackra naturen tänker vi inte på att vi har så ofta som vi borde göra. Vi tar det naturligt att naturen finns. Naturen är som den är och ska så vara. Det är så många tänker. Inte jag. Jag tänker så här: * -Skogarna är inte sig lika från dag till dag. Det ser bara så ut. I dag är lövträden målade i olika färger. I morgon har många av löven fallit till marken. Tallar och granar släpper av sig sina barr. Bara några i taget. Lövträden däremot rensar rent från grenarna. Allt förändras. Det vet vi. Men förändringarna är så små att vi inte ser dem. * Vi människor förändras också. När jag åkte och lämnade blodprov på Vårdcentralen i går var jag skäggig. I dag är jag nyrakad. I går kväll badade jag bastu. Min kroppshud har inte samma bakterier i dag som den hade före bastubadet i går. Jag blev ren efter bastubadet. Jag är förändrad men ingen ser det på mig. Någon jag möter säger kanske; -Du är dig lik Och jag liknar väl mig själv men jag är inte riktigt densamma i dag som var i går. Jag är uppbyggd av celler som lever mellan några dagar och 120 dygn Cell betyder ”litet rum”. Våra kroppa byter ”rum”i en häftig fart. Nervcellen är en lång räkel Den kan bli över en meter lång och kan sträcka sig från tån till ryggmärgen. * Vi är i ständig förvandling och förändring. Jag tänker olika i dag mot vad jag gjorde i går. I går var jag arg för att Heby kommuns politiker och tjänstemän behandlar en äldre människa illa. Den ilskan sitter kvar i dag också. * I dag ser jag naturens skönhet. Jag tänker på den natur jag har omkring mig. Jag njuter av färgerna. Jag njuter av vinden som stillsamt rör om bland trädens grenar och löv. Med sin mjuka vindhand blåser den ner löv som får tacka för sig och lämna plats för nästa års löv. Årets löv har gjort sitt och skall bli jord som kan ge näring till nya växter. Nästa år. * Snart kommer höststormarna. De är inga smekande vindar. De har stormboxhandskarna på och sopar till det som är i vägen. Löv blåes bort. Träd faller. Vattnet görs till stora vågor som på många platser drar in över land i orkanliknande förhållanden och ”stormar omkull” bilar och hus och dränker folk som inte hinner undan. Naturens storbjörn rår ingen på. Det är bara att vänta tills den tröttnat och efter en tid åter lägger sig till ro. Visst är den förunderlig den soliga, mjuka, vackra, stora, starka och våldsamma Naturen. Jag, människa, kan bara falla i stor beundran och lära mig bruka den. Inte missbruka dess värden och de gåvor vi varje dag får till skänks. * I går tog jag ner de sista päronen på vårt päronträd. I dag åt jag upp ett av päronen. Jättegott var det svenska päronet. Jag njöt verkligen när jag åt. Naturen gav mig päronet och kunde ha sagt om den haft röst: -Varså god Knut. Det är svenska naturens bidrag till dig för att du är människa och lever på jorden samtidigt som detta päron blev moget. * Naturen kunde inte säga så. Men den menade det säkert. -Tack för päronet. Det var verkligen gott, skriver jag som kan ta orden i min mun och mena vad jag säger. * Jag är en människa som levt. Dag för dag. År efter år. Jag har levt från en början och går mot mitt slut. När det slutet kommer vet jag inte. Det vill jag inte heller veta. Jag vill leva i vår natur så längde min egen natur orkar med mig. Jag har lärt mig mycket under min livsvandring Det jag lärt bäst är; att jag är en liten del i allt det stora som sker. att jag är mycket tacksam för den lilla delen. att jag är mycket tacksam för varje sekund jag fått leva. (Jag valde att skriva i ”att-satser” som jag som kommunalkamrer skrev besluten när jag för länge sedan var sekreterare i kommunalfullmäktige i Bobergs kommun. Den kommunen fanns ”på min tid” utanför Motala och Skänninge.) * Jag är inte densamme nu i dag som jag var i Bobergs kommun. Jag är inte densamme nu i dag som jag var i går. Jag är inte densamme i morgon när jag vaknar. Allting är i förändring Även jag Varje dag. * Vi förändras hela tiden. Hur blir jag i morgon då? undrar jag/Knut K
Posted on: Sat, 05 Oct 2013 04:34:01 +0000

Trending Topics



Recently Viewed Topics




© 2015