Mörk framtid för världens skogar Världens skogar kommer att fortsätta att krympa även i framtiden, enligt en ny studie. Orsak: mer land måste odlas upp för att föda den växande befolkningen på jorden. Slutsatsen kan låta dyster, framför allt med tanke på att stora ansträngningar gjorts i många länder för att hejda avskogningen. Men forskarna bakom studien, som publiceras i Public Library of Science, hävdar att utvecklingen näst intill är oundviklig. Den kommer inte heller att enbart drabba de återstående skogarna utan även de naturliga savannerna och gräsmarkerna. Forskarna, som är verksamma vid University of Guelph i Kanada och Princeton University i USA, påpekar att det globala skogstäcket minskat med 700 000 kvadratkilometer sedan 1990. Detta är en yta nästan lika stor som Sverige och Norge tillsammans, eller cirka 0,5 procent av den totala landytan på jorden. Skövlingen beror till största delen på jakten efter ny odlingsmark. För närvarande krävs i genomsnitt 0,8 hektar åker- och betesmark och 0,06 hektar bebyggd mark för varje människa på jorden för att föda och härbärgera jordens befolkning. Detta betyder i slutändan — om jordens befolkning stabiliseras runt tio miljarder människor som de flesta prognoser antyder — att den uppodlade arealen och stadsbebyggelsen tillsammans kommer att täcka 67 procent, två tredjedelar, av jordens landmassa. Jordens vilda djur och växter får nöja sig med det som blir över. I dag täcker skogarna cirka 30 procent av landarealen, men i framtiden kommer den ytan att krympa till 22 procent, enligt forskarnas beräkningar — och då bör man ha i minnet att en stor andel av detta kommer att vara produktionsskogar med litet eller inget värde för den biologiska mångfalden. Men spelar då ansträngningarna att vända trenden ingen roll? Jo, men de räcker inte, säger forskarna. Skogsskövlingen har genom alla tider främst berott på tre faktorer: jordbrukets avkastning, födokonsumtionens omfattning, samt befolkningens storlek. Ska trenden vändas måste avkastningen dramatiskt förbättras, konsumtionen skäras ned, eller befolkningen minska. I dagsläget finns det inget som pekar på kraftiga förändringar på något av dessa områden. Tvärtom är det så att konsumtionen genom en stor del av historien tenderat att öka snabbare än avkastningen. Ett undantag är den gröna revolutionen på 1960-talet då avkastningen ökade snabbare, men inga liknande framsteg har gjorts sedan dess. Dessutom har människor alltid konsumerat mer mat när deras köpkraft ökat, en utveckling som i dag är tydlig i länder där levnadsstandarden är på rask uppgång, som exempelvis Kina. Att tro att kineserna frivilligt ska gå med på att minska sitt intag, när de precis har fått råd att köpa mer av sådant som de alltid har längtat efter, är sannolikt en illusion. Men skogstäcket har väl de facto ökat i flera länder i den industrialiserade delen av världen de senaste åren, exempelvis i Sverige och USA? Detta stämmer, men vi har inte samtidigt minskat vårt intag av föda, och rika länder kan alltid öka sin import av mat om det kniper. Sojan vi använder kommer exempelvis från skövlade marker i Sydamerika. Det enda hoppet, enligt forskarna, står till att öka avkastningen, exempelvis genom fortsatta satsningar på genmodifierade grödor, eller genom odling av kött i laboratorier. De ekologiska vinsterna av den sistnämnda metoden, om den kan göras lönsam, är potentiellt enorma. di.se/artiklar/2013/10/14/mork-framtid-for-varldens-skogar/
Posted on: Tue, 15 Oct 2013 04:04:31 +0000
Trending Topics
Recently Viewed Topics
© 2015