Och mer av Chichos tankar..... Folks, folks ... ! Låt oss försöka igen... Jag vill att ni förstår min synvinkel ... Meddelandet jag skrev riktar sig till en liten del av denna tangovärld. Generalisera inte, det gör inte jag heller annars faller vi i poänglösa ordlekar….. Är ledsen om jag förolämpat någon ... men saken är som följer: Jag har bott i Europa sedan 1998 ...då jag lämnade Argentina som en ganska slagen man. Och det är inte för att spela martyr jag säger det utan för att Europa öppnade fler dörrar än BsAs ... Europa gav mig något som Argentina inte gjorde. Och det var att acceptera min tango. Jag säger detta eftersom jag förstår att tango inrymmer begrepp som ... kultur, Buenos Aires-bo , ett folks identitet, gata, världsarv ... mm, mm, mm” För mig handlar det inte om tango är ett kulturellt fenomen eller inte. Jag är en av dem väldigt få som tror att tango har sedan en relativt lång tid blivit ett universellt fenomen. Med förhoppning av förståelse från mina argentinska kollegor säger jag: det är inte min avsikt att försöka förmedla min egen kultur utan min avsikt är att undervisa dansen. Detta har jag lärt mig ur mina egna misstag. Jag lär inte ut att dricka mate eller äta dulce de leche (övers anm: speciell sort av kolasås, mycket uppskattat i Rio de la Plata). Lever verkligen alla som dansar salsa den latinamerikanska verkligheten? Det tror inte jag… Mitt tankesätt är djupare och än mer positivt. Det jag menar är att dessa grupperingar jag tidigare skrev om går miste om tangons ofantliga rikedom när de döljer sin osäkerhet bakom trender och stilar. Fick en del privata kommentarer om att min text lät en anings aggressiv ... och därför skulle jag vilja klargöra att inte kändes på det sättet när jag skrev det. Har inte för avsikt att skapa ett krig mellan argentinare och resten av världen och dessutom förstår jag ur några andra kommentarer att det som jag ville säga inte riktigt blev förstådd. Därför gör jag ett nytt försök: Det är ett budskap för alla, argentinare, européer eller generellt ... Tangon är kärlek och förening ... och är det minsta jag ser sedan jag började dansa ... Många håller på med omfamningens diskurs… men är de första att kritisera och göra narr av andra ... och på så sätt skiljer istället för förenar. Den verkliga frågan är: Vad är vitsen med att vara omfamnad om vi verkligen inte kan omfamna någon? När jag säger öppna sinnen är det underförstått att vi egentligen har mycket att dela med oss, mycket kvar att växa och utvecklas. Tango har en egen kärna, men den har sedan länge upphört att vara just argentinsk. Kärnan är nu det mänskliga, det fysiska, det sociala och det universella. Det går att finna tango i varje sak, i alla kulturer och i varje folk. Jag respekterar det och därför förmedlar jag inte min kultur, utan ett sätt att närma sig, att känna, att följa med och känna sällskap. Låt oss inte prata om dansnivåer, låt oss inte prata om bättre eller sämre ... låt oss bara dansa och tyst njuta våra djupaste känslor, låt oss skapa och förstå den här dansen som konst och som social företeelse. Det handlar om olika betraktelsesätt. Det är ytterst en fråga om respekt och mognad. Låt oss fortsätta att lära oss dansen genom att utveckla det bästa i oss och inte för att visa utåt. Till er DJs, professionella dansare, lärare, maraton/encuetrodansare, nuevodansare, traditionelldansare, scendansare, salondansare, …till er alla….om vi verkligen älskar tangon….låt oss inte använda den till vår egen egocentrisk fördel. Låt oss istället mata den, vårda den, gynna dess utveckling och på det sätt återgälda den tillfredsställelse som den skänkt oss. En tät OMFAMNING till er alla!!!!
Posted on: Tue, 19 Nov 2013 23:26:05 +0000
Trending Topics
Recently Viewed Topics
© 2015