Robin. Det är måndag morgon, alla barnen i klass fyra på Grovbergs Skolan i Uppsala har samlats i klassrummet och satt sig vid sina bänkar, Magister Omar kommer in i klassrummet, och rättar till sin fluga som sitter hårt fastspänn i den grön vit rutiga skjortan som är instoppad innanför dom gråa byxorna. Han tittar nöjt på sin klass som alla sitter lugnt och väntar på att han ska börja tala. - God morgon! Ropar han ut med pondus, - God morgon, Svarar en minoritet av klassen. Magister Omar rynkar på näsan, - Trötta barn? God morgon! Upprepar han och tar i så det ekar i klassrummet, den här gången svarar hela klassen högt. God morgon! Magister Omar för upp handen framför ansiktet och skakar besviket på huvudet. I hast griper han tag i sin pekpinne och slår ett hårt rapp mot katedern så det bränner i ögonen på barnen. - God! Morgon! Magistern! Ska det vara så svårt att säga det? Barnen reser sig upp med rädsla i blicken, - God morgon Magistern! Omar matar rapp mot katedern och skriker, - God morgon Magister Omar! - God morgon Magister Omar! Svarar klassen som nästan gråter. Omar flinar åt klassen och drar bak luggen som trillat ned över hans röda svettiga panna. - Sådär ja! Då kan vi gå vidare, idag kommer en ny elev börja i vår klass barn. Hon heter Robin och kommer i från Västgötaslätten. Så hon är inte som vi andra. Hon kommer från landet och är inte van vid den här fina miljön som vi är vana vid. Albin räcker försiktigt upp handen, - Hur ser det ut där hon bor? Är det fattigt? - Ja alla är nästan bönder, det finns inga höghus allt är bara platt mark med åkrar och sådant strunt. - Men när kommer hon? Frågar Vigo. Magister Omar blir rasande och springer fram med pekpinnen och piskar honom på fingrarna så blodskälen brister. - Räck upp handen innan du talar! Vigo börjar nästan gråta, men han håller igen, för han vet att han kommer få mer om han gör det. Nu knackar det på dörren till klassrummet, Magister Omar tittar lurigt på klassen. - Vem tror ni att det kan vara? Tror ni att det är Robin? Klassen nickar blygt och nervöst. - Ja... Svarar Sara, klasens clown, tyst med darrig röst samtidigt som hon räcker upp handen. Magister Omar rynkar på näsan och fnittrar tyst för sig själv. - Ehm.. Ehe, ja ska vi öppna dörren? Frågar han glatt. Klassen nickar blygt. - Ja Magister Omar, öppna dörren, Säger Fabio som har extremt tjocka kinder som gör att det låter som att han har mat i munnen då han talar. Magister Omar skakar på huvudet, - Ingen öppnar dörren här inte, Klassen förstår ingeting, tänker inte Magister Omar öppna dörren? Klassen hinner inte tänka länge innan dörren går upp med en smäll, hela klassen vänder sig om förväntansfulla för att se hur Robin ser ut. In i klassrummet kommer en mycket kraftig medelålders och basturöd man, han har en sliten blå målarkeps, en svettig t-shirt som sitter så spänt mot hans runda kropp att hela ölmagen hänger utanför, Han klampar hjulbent in i klassrummet med en stor Gb Big-Pack under armen. Med dialekt från Göteborg vrålar han glatt ut i klassrummet, - Tjenare ungar! Är det någon som är sugen på glass? Hela klassen tar för givet att det är Robins pappa och utbrister i kör, - Ja! Glass! Han ställer ned den stora Big-Packen på Fabios bänk med en smäll och sliter av sig kepsen och torkar slarvigt bort svetten i pannan, han är nästan helt flintskallig, bara blond tunn hårväxt längst upp på huvudet och lite över öronen. Han hostar till extremt grovt så man tror att han ska dö, sedan skrattar han bara och går vidare fram till Magister Omar, - Har du några skedar? Frågar han och för ned händerna i byxfickorna och gungar fram och tillbaka med kroppen. - Jo jag har en sked här i katedern! Säger Magister Omar och sliter ut en av lådorna. - Gött mos! Gött Mos Magister Omar! Mos med lingon och brunsås. Isterband och Sillsalad! Kroppkakor i Baconfett! Sås och fett! Fläsk och Blodpudding! Magister Omar räcker fram skeden som han sliter åt sig, han vänder sig mot barnen och vrålat ut glatt och högt så svetten rinner, - Jag heter Björn! Men jag kallas Bamse! Nu ska ni få äta glass ungar! Han går tillbaka till Fabios bänk och sliter upp locket på Big-Packen och trycker den skeden i den och ger paketet till Fabio, - Här! Ha en sked glass och skicka varvet runt! Är det så att det tar slut så har jag mer i bilen. Fabio tar två stora skopor glass och trycker in i munnen innan han skickar vidare. Bamse skrattar högt då han ser barnen äta, han svettas så han blir alldeles varm i hela ansiktet och han gråter tårar och hostar upp slem så man nästan tror att han ska få en hjärtattack. Elin räcker upp handen högt och ropar. - Jag är Laktos! Bamse skrattar, - Haha! Vad fan sa du att du var sa du? -Jag är Laktosintolerant! Snyftar hon högt. Bamse skrattar högt och börjar gräva i byxfickorna, han sliter upp ett oöppnat paket Piggelin. Han slänger paketet till Elin som ramlar från stolen då hon fångar det och slår i bakhuvudet i bänken bakom henne. - Ät upp hela paketet nu för det är ingen annan som kommer göra det åt dig. Elin hör honom inte, hon gråter av smärta. det har svartnat för ögonen på henne och hennes händer är iskalla då hon håller i glasspaketet. Bamse skrattar högt och sliter upp två treliters Coca ur fickorna och rullar fram till barnen som lyfter upp dem som om det vore medicinbollar. Han slänger ut chips och godispåsar till barnen som är i extas. - Vänta barn! Jag ska hämta något! Säger han och blinkar till med ögat, hela klassen blir förväntansfulla, det är säkert Robin tänker dom. Dörren slås upp igen och in kommer Bamse med en stor balja chokladpudding. - Här ska ni få barn! Det är först i kvar som gäller så hugg in! Han släpper ned baljan på golvet så det skvätter över hela klassrummet. Han sliter upp två tuber med grädde och sprutar ned i baljan. Barnen springer fram och kastar sig över chokladpuddingen och grädden. Bamse försöker ställa sig upp på en av bänkarna för att han vill dansa. Men han orkar inte ta sig upp, han hostar slem och tårarna rinner i floder över hans knallröda ansikte. han välter ut puddingen ur baljan så det rinner ut över hela golvet. Sedan slänger han sig i pölen och glider hela vägen ut genom dörren. - Hejdå barn! Ropar han då man hör honom ute i hallen. Magister Omar slår igen dörren hårt och tittar ut över klassrummet som är fyllt av chokladpudding och glass. Fabio som har munnen fylld med glass och pudding frågar, - Vart är Robin? Magister Omar skakar bara på huvudet, - Det finns ingen Robin, det var bara som vi lurades. Hela klassen blir häpna. - Men.. Var inte det där Robins pappa? - Nej är du dum i huvudet jävla snorunge? Vill du dö? Ska jag seriöst döda dig eller? Slut.
Posted on: Fri, 29 Nov 2013 09:45:37 +0000
Trending Topics
Recently Viewed Topics
© 2015