Tack för alla reflektioner kring min första Varför Skola som postades här och på Skolvårens hemsida. Visst är det så att fler klargöranden och fler svar är angeläget att söka. Jag sitter inte inne med dem alla men jag har valt att utveckla dem ytterligare. Kort kan vi dock konstatera att lärande är en process som till del sker i dialogform och som idag ser annorlunda ut än för 150 år sedan då folkskolereformen började få fäste och dess effekt och konsekvenser började märkas. Det var visserligen först på 1900-talets början som den stora förändringen verkligen började få betydelse såväl för industrins som samhällsutvecklingen. Vi befinner oss nu i ett skifte som ser annorlunda ut. Den kunskap som under 1800-talet gjordes tillgänglig till "massorna" var en kunskap som fanns hos det övre bildade skiktet i samhället och som nu spreds. Idag är finns kunskaperna tillgängliga men verktygen för dess åtkomst och kopplingarna mellan de olika områden - av samhället, akademin och skolan skapade (ämnesfakulteter, sortering på ämnesområden, utbildningsstrukturer etc.) - gör att den byggda strukturen får allt mindre betydelse. Tvärsökning och tvärvetenskap blir möjligt på ett helt annat sätt än tidigare. Färdigheten att röra sig tvärt i fler än två dimensioner är något som förutsätter ett fritt och öppet tänkande och till del en träning i att ta sig utanför de angivna ramarna. Ungdomars spelande på internet samt sökning av fakta, information och kunskaper är exempel på områden är ungdomar som getts tillgång till och träning däri har kompetenser vida överlägsna dem som min och äldre generationer besitter. Skillnaden inom de olika skolorna blir då uppenbar eftersom dessa kunskaper som kommer att ta individen, företag, organisationer och samhället som helhet kommer att tränas, utmanas allt beroende på inställningen hos pedagogerna, tillgången till verktyg (datorer, internet etc) samt hur modig skolan är i förhållande till de krav och kriterier som skolans-regelverk och uppföljningssystem beslutat sig mäta emot. När vi har nationella prov vilka skall avgöra framgång och uppföljning av kunskap så gäller det att dessa mäter inte bara emot klassiska uppräknings och inlärningskunskaper utan faktisk mäter emot det som faktiskt är av betydelse för framtidens skola och främst individens och samhällets behov framöver. Om vi inte lyckas med en skola som befrämjar detta så blir det litet som när ett företag i sitt vision arbete, sin strategi och affärsplan identifierat fem framgångsfaktorer men i alla kvalitetsmätningar, styrdokument samt avtal endast reglerat ekonomiska nyckeltal och mätbara kvantiteter, tider, längder, vikter mm och inte de framgångsfaktorer som exvis ekologiskt, hållbart, jämställt, icke diskriminerande etc. Om du där till lägger att nyckelpersonerna premieras utifrån allt annat än uppfyllnad av framgångsfaktorerna ja då är framgången bara en dröm långt bortom horisonten.
Posted on: Tue, 03 Sep 2013 14:00:57 +0000
Trending Topics
Recently Viewed Topics
© 2015