Vår Danijel har brutit sin arm på dagis! I tisdags trillade han så illa att det vi trodde var bara en stukning visade sig igår (och nej, Matilda, vi är inte dåliga föräldrar för att vi väntade så länge med att söka hjälp) vara ett brutet ben i hans underarm. En annan mamma som har sitt barn på samma avdelning som Danni såg allt och hon berättade att själva fallet såg inte så allvarligt ut men att han grät jätte mycket (så klart, en bruten arm gör ju ont). Hon sa också, precis som Danni, att ingen av fröknarna på hans avdelning kom fram och frågade varför han grät. De var inte ens i närheten. Dannis egna ord, när jag frågade honom om var hans frökar var när detta hände, var: "De stod och pratade." Den enda som reagerade var fröken från en annan avdelning. Visst kan olyckor hända överallt. Och jag förstår att de (fröknar) kan inte se allt som händer hela tiden. Men det vi upprör oss över är att ingen fröken på hans avdelning uppmärksammade en gråtande femåring som grät av (bruten arm) smärta. Ska man inte kunna lämna sina barn på dagis med gott samvete och i tron att de är trygga där?
Posted on: Sun, 08 Sep 2013 06:36:40 +0000